Tanken med besöket på Yrkes-VM i Shanghai var bland annat att öka kunskapen om TIG-, MIG/MAG- och MMA-svetsning, få prova ny modern svetsutrustning och utbyta internationella erfarenheter med andra tävlande och coacher.
WorldSkills, alltså Yrkes-VM, är världens tredje största tävling efter sommar-OS och fotbolls-VM. I år var det det största hittills, med 62 länder, 70 olika yrken och 1 400 tävlande. Inom svetsning deltog 39 tävlande.
Det fanns två intressen med att få den här erfarenheten. Dels att se själva tävlingen och kunna utveckla den delen vidare, dels att jag driver eget bolag. När ansökan skickades in var det en enskild firma, men nu är det ett aktiebolag där min äldsta son är anställd. Vi har mycket att lära oss inom den svetstekniska utvecklingen, både vad gäller maskiner och material som olika stål, aluminium och titan.
Melcer tävlade i skift och fick eftermiddagspasset. Det blev en bra start utan strul, och han hann med väldigt mycket. Han var också väldigt nöjd med svetsmaskinerna. Man svetsade på Lincoln-maskiner, ett ovanligt fabrikat här i Norden men stort i USA, Australien och delar av Asien. Vi lyckades få tag i en snarlik maskin hos ett företag i Växjö som vänligt nog lånade ut den till Melcer inför VM.
Att få en maskin man aldrig kört på tidigare innebär att man behöver tid för att hitta alla funktioner. Jag hann även prata med den svenska tävlingscoachen.
Melcer blev klar med alla kälfogar, stumfogar och röret, vilket var väldigt snabbt jobbat. Poängen fick man inte veta eftersom allt skulle bockprovas och röntgas, och resultaten lämnades inte ut förrän tävlingen var över.
Det blev en del väntetid, så jag försökte knyta kontakter. Vissa länder var väldigt öppna och villiga att utbyta erfarenheter, medan andra inte ville ha någon kontakt. Den koreanska tävlande, som senare tog silver i VM, delade med sig av sina inställningar inom alla metoder till svenskar och norrmän.
Det man ska ha med sig är att Melcer hade tränat uppskattningsvis 500–1 000 timmar sedan han vann SM, medan koreanens träning hade pågått i sju år med cirka 3 000 timmar per år. Jag hann även prova några Lincoln-svetsar. Fantastiska maskiner, fantastiskt dyra också.
Den här dagen var det dags att bygga tryckkärl, det största tävlingsmomentet som tog hela dagen. Det var oerhört intressant att se hur kinesen och koreanens teknik skiljde sig från de flesta andras. Den enda som jag som åskådare tyckte såg ut att kunna hålla jämna steg med dem var den amerikanska tävlande, en kvinna som var den första att vinna de amerikanska mästerskapen. Hon var riktigt vass och kom också delad trea.
Melcer blev klar med tryckkärlet ungefär en halvtimme innan tävlingstiden tog slut. Vi hann se när det trycktestades, och det var både tätt och riktigt snyggt svetsat.
Jag fick även ett bra samtal med den belgiska tävlingsledaren, som är den europeiska chefen bland tävlingsledarna. Han berättade hur de lägger upp sina svetsträningar och vilka funktioner på svetsarna de vill använda. Han öppnade också för ett framtida samarbete.
Sista tävlingsdagen handlade om aluminium och rostfri svetsning med TIG. Nu kunde man också titta närmare på samtliga tävlandes tryckkärl. Många var riktigt snyggt körda och såg nästan robotsvetsade ut.
Det var väldigt intressant och lärorikt att se hur vissa länder utförde sina aluminium- och rostfria moment, framför allt vilka inställningar och funktioner de använde, exempelvis pulsning av strömmen. Melcer och Håkan, den svenska tävlingsledaren, kunde titta närmare på detta, vilket är värdefullt inför kommande tävlingar och träningar.
Just TIG-svetsning av aluminium och rostfritt var särskilt intressant för oss eftersom det är sådant vi arbetar mycket med i företaget. Rostfri rörsvetsning är det min son gör mest i vårt aktiebolag just nu.
Målet är att efter ytterligare några månaders träning kunna köpa in en motsvarande svets som användes under VM, men av ett annat märke, troligtvis Kemppi. Det är lättare att hitta reservdelar och få hjälp med service då.
Melcer blev klar först av alla tävlande i sitt skift, med en timme till godo. Även de sista bitarna såg bra ut, även om han själv var lite missnöjd med aluminiumdelen. Efter tävlingstiden hann vi prata med andra tävlande och deras coacher om hur de hade lagt upp tävlingen och vilka inställningar de använde.
Det fanns även kinesiska svetsmärken på plats som är okända i Europa. De hade de senaste funktionerna och var betydligt billigare än konkurrenterna, men eftersom det saknas agenturer i Europa som kan tillhandahålla reservdelar och service blir de tills vidare ointressanta för oss.
Avslutningsceremonin hölls söndagen den 27 september i en fullsatt arena. Det var en påkostad show i stil med ett OS-avslut, och den höll på i nästan fem timmar.
Melcer kom på 19e plats av 39 tävlande inom svetsning. Det är väldigt bra med tanke på att många andra länder satsar stort på sina tävlande, som tränar och tävlar på heltid. Han fick dessutom höga poäng och en Medallion for Excellence, som man får om man får över 700 poäng.
Det var mycket lärorikt och många intryck på väldigt kort tid. Jag har fått prova nya svetsar med nya funktioner och träffat många väldigt duktiga yrkesmänniskor som jag hoppas kunna hålla kontakt med i framtiden.
Jag hoppas kunna fortsätta utbytet med bland annat thailändare och koreanerna, som tog medaljer. Även den norske tävlande som håller på att ta fram en app för svetsinställningar är intressant att hålla kontakt med, både för skola och vårt eget företag.
Den belgiska svetscoachen är också en viktig kontakt eftersom skolan är intresserad av Erasmusutbyten för eleverna.
Om ett år tävlar Melcer i EM för Sverige i Düsseldorf. Då satsar vi på medalj – och kanske har vi fler anställda i företaget då också.
